Author Archives: admin

vindkraftfåglar

Vindkraftetablering och fåglar

Förnyelsebar energi är ett hett ämne i Sverige. Det finns starka åsikter som både talar för och emot vindkraft och etablering av fler vindkraftsparker. Ett ämne som har fått stor uppmärksamhet både i folkmun och i media är vindkraftsetablering och fåglar. Det har nämligen visat sig att det inte är helt oproblematiskt.

Hög dödlighet bland rovfåglar

Vindkraftetablering har visat sig störa fåglarna mer än man först trodde. En felplacerad park med vindkraftverk kan göra att fåglar drabbas hårt av kollisioner och det leder i sin tur till att många fåglar dör och artbeståndet minskar. Undersökningar från Norge, USA och Spanien visar att rovfåglar, som ofta är utrotningshotade, till exempel gåsgam, havsörn, kungsörn och tornfalk, drabbas extra hårt. Felaktigt placerade vindkraftverk kan även leda till att ovärderliga häckplatsområden försvinner.

Rätt placering är a och o

Å andra sidan finns det även studier som visar att vindkraftetablering kan han en minimal inverkan på både fågelliv och andra naturvärden. Det hela handlar om att placeringen av vindkraftsparken måste vara genomtänkt och vald med försiktighet och omsorg. Så länge vindkraftsindustrin lokaliseras till sådana platser har de en positiv inverkan på miljön vilket i förlängningen också leder till förbättrade livsförhållanden för fåglarna.

Finns det vilja finns det lösningar

Vad behövs då göras för att komma till rätta med problemet och få en lösning som fungerar för både människor och djur? Sedan 2009 finns det en policy gällande vindkraftverk, utfärdad av fågelskyddsföreningen BirdLife Sverige, som fungerar som ett vägledande dokument för fågelskyddsfrågor vid etablering av vindkraft. I denna kan branschfolk inom vindkraftverkssektorn läsa om vilka inventeringar av fågellivet som kan krävas och på vilket sätt de ska genomföras. Här står också hur resultatet av inventeringen ska redovisas, riktlinjer för kontrollprogram med mera. Genom att arbeta med naturen istället för mot naturen går det att hitta lösningar som fungerar för både vindkraftetablering och fåglar.

bergfink

Bergfink

Det latinska namnet för bergfinken är Fringilla montifringilla, och den återfinns allra främst i de nordiska länderna. I Sverige så hittar man den både i norr och söder, och den tenderar att flyga söderut till andra delar av Europa när det börjar bli kallt. Dessa små fåglar är färggladare på sommarhalvåret och går mer i bruna toner under vintern, och de rör sig ofta i större flockar.

Bergfinken innehar eventuellt världsrekord i flockstorlek

Bergfinken har ett specifikt läte och kännetecken, och dessa små fåglar med sin orangebröstade fjäderdräkt kan ofta ses i stora flockar—speciellt under vinterhalvåret och när det är dags att flyga söderut. I Schweiz på 50-talet så observerades en flock med över 70 miljoner bergfinkar, vilket eventuellt kan vara den största observerade flocken i världen. Detta är heller inte den enda gång som bergfinken har setts i större flockar, och Bergfinken flyger ibland i flock tillsammans med bofinkar.

Den äldsta Bergfinken i Sverige

Vilda fåglars åldrar brukar mätas med hjälp av ringmärkning, och den äldsta bergfink som har setts i Sverige var 14 år och 9 månader gammal. Denna fågel registrerades och släpptes sedan, och kan alltså ha uppnått en ännu högre ålder. Bergfinkar blir oftast inte så gamla, då behovet av deras vanliga föda tvingar ut dem ur sitt fågelbo där de sedan riskerar att utsättas för faror så som rovfåglar, skiftande väderlekar och annat.

En liten fågel med ett unikt utseende

På många sätt så påminner bergfinken om bofinken i utseendet, men den har ett flertal små detaljer som skiljer den åt. Deras vita övergump är en av dessa, samt att bergfinken alltid har ett bröst i någon form av orange nyans. Det är en fågel som flyger i flock och vars flockar ofta består antingen av endast bergfinkar, eller bergfinkar och bofinkar, och flockarna rör sig på ett väldigt speciellt sätt där det nästan ser ut som om de rullar fram! Bergfinken är en fågel som de flesta har sett men kanske inte lagt märke till, och även om antalet har minskat något under senare år så finns det fortfarande ett relativt stort antal i Sverige.

björktrast

Björktrast

Björktrasten är den vanligaste trasten i Sverige och är allmänt förekommande i stort sett hela Sverige, från norr till söder. Björktrastarna som häckar i Sverige är flyttfåglar och flyger söderut inför vinterhalvåret och de flyttar då till Asien och Europa. Några vanliga platser för övervintring är Island, Storbritannien, Italien, Egypten, Irak och Kina.

Björktrasten läte och kännetecken

Fågeln trivs i olika typer av lövskog och bygger boet uppe i trädkronorna. De lever i stora flockar och varje par föder ofta upp flera kullar varje år. Trastens vanligaste läte kan beskrivas som ett ljudligt tjattrande som låter “schäck, schäck” uppblandat med gnisslande och visslande ljud. Den känns igen på sitt gråa huvud och övergump, rödbruna rygg och bröstet som har en orangebeige ton.

Björktrastens vanligaste föda

Björktrastens favoritmat, och det den äter mest utav, är daggmask som den drar ur jorden på våren och sommaren. När den inte hittar mask så livnär den sig även på många andra typer av insekter såsom spindlar, larver och myror. På hösten och vintern, när det är svårare att hitta insekter, så är basfödan enbär, rönnbär, lingon, fallfrukt och liknande.

Ett minskande bestånd

Trots att björktrast är mycket vanligt förekommande fågel i Sverige så har antalet minskat runt om i landet under de senaste 15 åren. Minskningen ligger på cirka 10-25 % och arten har därför tagits upp i Artdatabankens rödlista som en art som är nära hotad. Trots detta beskrivs den som en livskraftig art och det globala beståndet ligger på en stabil nivå.

döda fåglar rom

Hundratals döda fåglar

Ett viralt klipp med hundratals döda fåglar spreds i början av januari på sociala medier. De döda fåglarna låg spridda på och kring en av de mest kända huvudgatorna i centrala Rom, Via Cavour, som går från centralstationen Stazione di Termini i en högersväng ner till det antika Foro Romano. Klippet är taget av en chockad romare som uttrycker sina känslor av vrede och sorg över det inträffade.

Hur kunde det ske?

Alla de fåglar som hittades döda i Rom var mestadels av arten starar, en fågelart som är vanlig i Italien. Loredana Diglio är den lokala representanten för den internationella djurskyddsorganisationen IOPA och hon menar att orsaken till fåglarnas massdöd kan bero på fyrverkerier. Fåglarna hittades nämligen på nyårsdagen och organisationen tror därför att de kan ha dött av rädsla under nyårsnatten.

Djurskyddet önskar förbud även för försäljning

Nyårsfirandet brukar vara storslaget och även under pågående coronapandemi trotsade romarna det rådande utegångsförbudet och det förbud som rådde mot fyrverkerier under nyår. Det som sannolikt inträffade vara att fåglarna blev rädda och panikslagna och antingen flög in i varandra eller dog av en hjärtattack. Som ett led i att skydda djurlivet mot oönskade konsekvenser av bland annat raketer och smällare vill IOPA:s italienska avdelning nu verka för ett förbud av försäljning av dessa produkter till privatpersoner.

Massdöd bland fåglar på grund av fyrverkerier

Den första januari möttes italienarna runt den berömda gatan Via Cavour i Rom av en märklig syn. Hundratals döda småfåglar låg döda på gatan. Företrädare för den lokala djurrättsorganisationen menar att orsaken bakom massdöden är de fyrverkerier som trots rådande pandemi och fyrverkeriförbud avfyrades under nyårsnatten. Organisationen tänker nu verka för ett förbud även för försäljning av dessa produkter i framtiden.

fågelsåg corona mer

Fågelsången ökar under coronapandemin

Under coronapandemin har stadsfåglarna möjlighet att sjunga på ett mer nyanserat sätt. Så som de en gång i tiden brukade göra. Då restriktioner lett till minskade bullernivåer har sången plötsligt fyllts med fler nyanser och ändrade toner. Trots decennier med buller visar forskning att de anpassar sig och hittar tillbaka till sitt ursprungliga sätt att sjunga.

Möjlighet att sjunga i lägre ton

Coronapandemin är ansvarig för många förändringar i vårt moderna samhälle. Forskare har nu kommit fram till att även våra fåglars beteende förändras under pandemin. Bullernivåerna gick ner till nivåer vissa städer inte haft sedan femtiotalet. Fåglarna får då möjlighet att gå tillbaka till det ursprungliga sättet att sjunga, med en något lägre ton än när bullernivåerna är höga. De behöver helt enkelt inte sjunga med en pipigare ton för att höras genom bullret.

Anpassa tonen efter bakgrundsljud

Även människan anpassar sitt tonläge efter bakgrundsljudet, något som kallas för kallas lombardeffekten. Vi börjar prata med ljusare röst och betonar stavelser lite extra när ljudnivåerna ökar runtomkring oss. Man har varit intresserade av att veta om våra fåglars beteende skulle förändras om ljudnivåerna sänktes. Om man tittar på forskningen man gjort på den Vitkronade sparven så visar forskningen att fågeln gick tillbaka till sitt ursprungliga läte under pandemin. Sparvarna började sjunga med lägre volym och tonomfång.

När sång är överlevnad

Människans ändrade beteende påverkar djuren ute i naturen. Oavsett om ljudnivåerna går upp eller ner så måste de hitta ett sätt att anpassa sig till rådande miljö. Forskningen visar att de är anpassningsbara och gör sitt bästa för att överleva. Vilket är glädjande att höra. De behöver höras för att hävda sitt revir och kunna reproducera sig. Så att vi även i framtiden kan få höra dem sjunga.

wilsonbeckasin

Wilsonbeckasin i Sverige

Första gången som en Wilsonbeckasin syntes i Sverige var år 2019. Det var under april månad och i närheten av Vendelsjön i Uppland. Fågeln borde egentligen inte alls vara i Sverige så först trodde fågelskådare att det var en uggla som de hörde. Snart insåg man sitt misstag och förstod att det inte alls rörde sig om en uggla.

Att identifiera fågelläten

När man hade uteslutit att det skulle vara en uggla så trodde fågelskådare att det var en enkelbeckasin som de hörde sjunga. Problemet var bara att både läte och sättet att flyga på inte stämde överens med hur en enkelbeckasin brukar uppföra sig. Till sin förvåning insåg man att det var en Wilsonbeckasin som hade kommit långt bort ifrån var den brukar vara.

En fågel långt hemifrån

Normalt sett så övervintrar Wilsonbeckasinen i Sydamerika och på sommaren håller den till i Nordamerika. Det var därför väldigt förvånande att hitta den i Sverige, vilket är väldigt långt bort från var den borde vara. Nu, ett år senare, har fågelskådare åter igen sett fågeln på samma ställe som förra året. Det har hänt att arten har synts till Europa tidigare men aldrig i Sverige innan år 2019.

Så känner du igen en Wilsonbeckasin

I Sverige är det ganska vanligt att kunna få se en enkelbeckasinen. De både arterna påminner mycket om varandra till utseendet men det finns vissa skillnader i färgen på vingarna samt på tvärbanden på de yttre stjärtpennorna. Det lättaste sättet att skilja dem åt är på ljudet. Wilsonbeckasin har ett mycket djupare läte och det påminner lite om en pärluggla.

vinterfågelrallyt

Vinterfågelrally 2021

Vinterfågelrally som har arrangerats i många år av Janne Wester och Slåttergubben i Vreta Kloster, är ett stort nöje för alla fågelskådare, amatörer och erfarna. Evenemanget engagerar fågelintresserade i hela landet som under en viss tid ska försöka upptäcka så många arter som möjligt bland de vilda. Varje upptäckt tecknas ned tillsammans med en tydlig rapport som gör det trovärdigt och vinnaren i varje landskap koras såsmåningom med fina priser.

Reglerna för tävlingen

Tävlingen startar 12 på natten och pågår till fyra på eftermiddagen. Du kan delta i hela landet och var du vill. Hur du använder din tid är upp till var, men du bör ta dig fram via egen maskin. Fåglar som kan räknas in ska vara vilda fågelarter. Tävlar man i lag ska alla i laget uppfatta och se fågeln. Följer man dessa regler och lämnar in resultatet senast 22 på kvällen samma dag så är man med i spelet.

Deltagaravgiften går till naturvård

Det finns en intressant poäng med deltagaravgiften som indirekt är ett bidrag till naturvård och insatser för jordbruksfåglar i närområdet. Ju fler arter du upptäcker under tävlingen ju högre är deltagaravgiften. Det kostar 2 kr per upptäckt fågel och art. Bidraget innebär bland annat att naturvårdarna kan bygga upp och preparera för ängsmarker och våtmarker, två viktiga platser i naturen för vilda fågelarter.

Kul tävling som stödjer våra vilda fågelarter

Slåttergubbens kunskapstävling om vilda fågelarter är ett roligt och viktigt projekt som engagerar hela landet i vintertid. För andra året i rad gör initiativtagare Janne Wester, likaså grundare till Slåttergubben, en otroligt bra insats med en engagerande uppgift om fåglar. Tävlingen får igång människor under ett dygn, från Norrland till Skåne, för att upptäcka våra vilda fåglar. Projektet gör det möjligt att samla in ett viktigt bidrag till vård av fågelmarker. Vinnaren i år kom från Östergötland där man upptäckte 70 arter.

järipa

Fågelhybrid hittad i Finland

En ovanlig och intressant upptäckt av en fågelhybrid har hittats i Finland, Järpipa. En trolig anledning kan vara att tillgången på mat varit begränsad och att arterna därför tillbringat tid i samma område. Däremot är det väldigt ovanligt att intressera sig för en annan art, men klart kan vara att lockrop och sång påminner om varandra. Det är två honor och en hane som setts på en gård i Sattasjokidalen.

Järpe + Ripa = Järpipa

Järpe och ripa tillhör båda släktet fasanfåglar, men därifrån skiljer de sig åt. Järpe är en liten skogshöna, medan ripa är en hönsfågel. Båda fåglarna är en delikatess och jagas norröver i Norden sedan lång tid tillbaka. I början av 1900-talet så var det vanligt för småbönder att jaga ripa och då främst längs med fjällkedjan. Med hjälp av DNA prover har det konstaterats att modern är en järpe och fadern en dalripa eller fjällripa.

Överlevnad och trivsamma landskap

Det är svårare för hybrider än vanliga fåglar att överleva. Det beror på att förökningen inte sker lika naturligt. De riskerar att äggens kvalité blir sämre, inte kläcks eller att deras avkomma inte bli fertila. DNA prover kommer inom kort även att berätta vem fadern verkligen är. Ripan har en varm fjäderdräkt och även fötterna är fjäderbeklädda. Dalripan är något större och har en kraftigare näbb. Fjällripa lever i högalpina områden medan dalripan trivs i fjällbjörkskog och skogsland.

Andra fågelhybrider och anledningar att de blir till

En annan fågelhybrid är den mellan gul- och citronärla i Sverige. Det beror på att citronärlona haft svårt hitta en partner av samma art. När det gäller järpipan blev hybriden troligast till för att det var ett dåligt bärår 2018, så många fåglar drogs till samma område. Trots ovanligheten så är de arter vi vanligtvis sett hybrider av gäss, trutar och rovfåglar. Överlevnad och fortplantning är en stark drift.

undulater tips

Tips för dig som vill skaffa undulater

Forskning visar att husdjur på många sätt är bra för vår hälsa. Om du inte vill skaffa något av de mest traditionella husdjuren som katt eller hund, varför inte skaffa en undulat eller två? Denna fantastiska fågel går att göra tam och du kan få en vän i många år framöver.

Inred buren rätt

Precis som alla djur krävs det rätt miljö för att din undulat ska trivas. Undulaten vill ha gott om plats, så ha en så stor bur som möjligt. Skaffa gärna en kompis till din fågel då de lever i par eller stora flockar i det fria. Gör buren mysig och naturtrogen med löv, kvistar och leksaker. Ordna också ett gömställe där undulaten kan gömma sig och vara ifred om den önskar.

Håll koll på din vän

Precis som vilken vän som helst är det viktigt att se till att undulaten är frisk och kry. De vill ofta inte visa att de är sjuka i och med att de då blir lätta byten i naturen. Saker du kan hålla koll på är att den äter som den ska, att avföringen ser ut som den brukar och att den inte blir ovanligt tyst. Vanliga sjukdomar den kan drabbas av är infektioner och tumörer.

Du och din undulat – ett team!

Uppfyller du din undulats behov genom att sköta den enligt ovanstående råd, kan du få många roliga år tillsammans med din vän. Den blir så tam som du gör den! Om du är lugn och har mycket tålamod kan du genom att långsamt vänja den vid händer få den så pass tam att den kan acceptera beröring. Till slut kanske ni kan avnjuta en film tillsammans i soffan, du med ostbågar och undulaten med sina frön!

egen fågelmat recept

Gör egen fågelmat i vinter

För många är det tradition att mata småfåglarna utomhus till jul eftersom det blir som en fin juldekoration i trädgården. De behöver dock mat hela vintern och det är lätt att göra sin egen fågelmat. Låt gärna barnen vara med och tillverka fågelkakor då det är både kul och lärorikt för dem att sedan få se olika småfåglar i trädgården.

Hjälp fåglarna överleva vintern

De fåglar som stannar kvar i vårt land när det är vinter behöver nyttiga fetter och näring för att överleva. Man kan köpa färdiga fågelfrön men alla fågelarter har inte samma behov och en del billiga fröblandningar kanske inte är de bästa för fåglarna. Det är bra att lära sig lite grann om vilka behov de olika fåglarna har. Havrekross till exempel är bra för många fåglar och svarta solrosfrön är bra mat som passar året runt.

Enkelt att göra egen fågelmat

Fågelkakor som innehåller både nyttiga fetter, frön och nötter är lätt att göra själv. Du smälter kokosfett och blandar i till exempel solrosfrön, hampafrön, krossade linfrön och bitar av äpple. Jordnötter tycker fåglarna också om men det får inte vara saltade eller rostade utan de ska vara avsedda för fåglar. När massan börjar stelna trycker du ut dem i formar och du kan använda i stort sett vilka formar som helst.

Hur kan jag hjälpa fåglarna?

Förutom att placera ut mat till fåglarna är det viktigt att de får vatten. De fåglar som äter fröer har behov av vatten medan de insektsätande får i sig genom födan. Om du sätter ut vatten kan du öka antalet besökande fåglar till din trädgård med 50 %. När det gäller maten är det bra om du sätter upp den på ett ställe där de kan äta i lugn och ro. I ett buskage eller uppe på grenar dit eventuella katter inte kommer åt dem är en bra plats.